Österbottningen Augusti 2006
Själskraft från Lappland
Att rita energifält, hitta borttappade föremål och se in i
framtiden är bland annat arbetsuppgifter mediala vägledare ägnar sig åt.
Men intuitionen, den finns inom oss alla.
För Anna-Lena Vikström innebär utövandet av den mediala förmågan inte
bara ett heltidsarbete, utan också ett sätt att bevara en gammal lappländsk
tradition. Att bland annat hitta försvunna saker och personer, ge andlig
vägledning och reiki-behandlingar hör tills hennes gebit. Dessutom ger hon
kurser och håller föreläsningar. Hela verksamheten finns samlad under
hennes firma som heter Själskraft.
– Förr i tiden pratade man om att medial begåvning var en gåva. Jag själv
tror att det snarare handlar om något som vi alla har, innerst inne i oss,
säger Anna-Lena Vikström under sitt besök i Kronoby.
Hon är född och uppvuxen i en liten by utanför Vilhelmina i svenska Lappland.
Idag är hon bosatt i Karlstad, men arbetar med hela Sverige och även Japan,
Norge, Finland och Grekland som arbetsfält.
– Intuitionen inombords är något man kan träna upp. Det gäller bara att
våga lita på den allra första känslan man får. Oftast är den sann.
Sekunderna efteråt är det däremot fantasin som kan börjar spela oss spratt,
säger hon. Idag har många människor dålig kontakt med sin intuition. Vi
förlitar oss i alldeles för stor utsträckning på våra tekniska hjälpmedel.
Före telefoner, GPS och räddningshelikoptrar var man i synnerhet i de
lappländska vidderna tvungen att förlita sig på sin intuition och att till
exempel se genom avstånd.
Anna-Lena Vikström är 36 år, liten och smal och för dagen klädd i
ljusröd topp och blommig kjol.
– När jag var liten talade mina föräldrar om för mig att jag hade en medial
begåvning. Det sade dom i och för sig också till mina äldre syskon, men eftersom
jag inte alls var mörkrädd, blev det jag som utvecklade förmågan,
säger hon med ett leende.
Bara konstruktiv information
I sitt arbete som medium, sierska och medial vägledare uppskattar Anna-Lena
att kunna hjälpa människor.
– Ofta vill folk ha hjälp med att hitta försvunna föremål, eller
bortsprungna husdjur. Men många vänder sig också till mig med frågor om
relationsproblem. Själv tycker jag det är oerhört roligt och intressant att
få möjlighet resa och träffa så många olika sorts människor som jag gör.
För att få fram de bilder, eller den inre film, som gör att Anna-Lena kan
se genom avstånd eller saker ur folks förflutna eller framtid måste hon
ofta koncentrera sig djupt.
– Det är inte så att jag går omkring och ser igenom alla människor på fritiden. Det
behöver folk inte vara oroliga för. Dessutom är många människor inte alls
så intressanta som dom inbillar sig, säger hon och skrattar glatt.
Som de flesta andra professionella medier väljer Anna-Lena Vikström att
bara se till sådan information som är konstruktivt.
– Jag talar aldrig om till exempel kommande dödsfall eller sjukdomar när jag ger
andlig vägledning. Det är helt onödigt att tala om något som inte är
konstruktivt för klienten, säger hon. Jag har ett slags filter som gör att
jag inte ser sådana saker.
Anna-Lena beskriver bilderna hon ser som vanliga minnesbilder.
– Det är ungefär som att jag kan gå in i en annan människa och uppleva
hennes liv. Ibland är bilderna från det förflutna, men ibland är
de från sådant som inte inträffat ännu.
Att kunna se över avstånd och tid har sina praktiska fördelar.
– Javisst är det praktiskt, till exempel i trafiken eller när man är ute
och handlar. Ofta kan jag säga om det lönar sig att springa till bussen,
eller om jag har en viss ingrediens där hemma.
Enligt Anna-Lena är framtiden ingalunda spikad på förhand.
– Nej, vi gör våra val som ständigt öppnar nya möjligheter för oss. Jag kan
ofta inte se längre än något år framåt. Den förutbestämda framtiden sträcker
sig inte längre än så. Däremot kan man lära sig att uppfatta tid på olika sätt
och hämta information från framtiden. Man kan säga att all tid finns nu.
Sara Jungner
