Hur Ki omvandlas i kroppen
Hur Ki omvandlas i kroppen
”Jag ska gå och uppdatera hemsidan” sa jag. ”och jag ska skriva något riktigt seriöst tror jag, om hjärnceller” ”Neej snälla gör inte det! Inte HJÄRNCELLER!” sa min kompis
Men här berättar jag om det intressanta med att cellens viloläge är -70 milivolt (mV) och om plusjonerna som vill sabba alltihop. Men jag tänkte att här är det dags att vara strikt vetenskaplig ett tag och lära er om den mycket intressanta funktionen hur en jon (=en atom som är positivt eller negativt laddad energi) kan bli till en känsla i kroppen.
I reiki tror man att ki är en energi som blir antingen minus (yin) eller plusladdad (yang) i kroppen. Här ska jag nu beskriva hur plus och minusenergin i atomerna blir till känslor!
Det finns nervceller i hela kroppen. En nervcell har tre uppgifter: Att ta emot signaler, bearbeta dem och skicka vidare dem. (Men det händer inte alltid att nervcellerna skickar vidare uppgifterna, det kommer jag att förklara senare.)
Det är här det börjar:
I en nervcell finns en cellkärna, där kroppens DNA finns. Från cellkärnan går ett axon, en ”cellkanal” som skickar vidare signalen till terminaler längst ut. I det här cellmembranet i cellkärnan finns jonkanaler där jonerna kan ta sig igenom. Men i viloläge är kanalerna stängda.
På ut och insidan av cellmembranet finns elektriskt laddade joner. På utsidan finns joner som är postivt laddad energi, som till exempel Natrium och Calcium och på insidan finns negativt laddade joner som Klor och lite Kaliumjoner. Det fungerar som ett batteri! Men om det iställer är Klor-jonkanaler som öppnar sig blir det en minusladdning i cellen och då stannar signalen. Sedan börjar cellen att skicka tillbaka plusjonerna igen, genom jonpumparna för att kunna återgå till viloläget.
Den perfekta vilobalansen är -70 milivolt. Men plusjonerna vill hela tiden in i kroppen och sabba vilopotentialen och därför måste kroppen (cellen) pumpa ut plusjonerna, till exempel Natrium som tagit sig in genom väggen igen.
Om man öppnar kanalerna för Natrium börjar natriumjonerna att ta sig in i kroppen och DÅ… blir nervcellen aktiv och det bildas en signal! Då det blir en plusladdning skickas signalen till längst ut på nervcellen där det finns små blåsor av signalsubstans som skickas vidare till andra nervceller, muskler eller körtlar.
I änden på cellen (terminalen) finns små blåsor med lagrad signalsubstans som är gjorda av proteiner, som man har fått via maten. Det kan till exempel vara endorfin, acetylkolin, gaba, serotonin, noradrenalin och dopamin som finns där.
Flygplan
Koppartråd, träbas. Jag skapade detta objekt i slutet av 2008. Med detta arbete ville jag förmedla både det industriella tyngden av ett flygplan och den molnliknande flytande kvaliteten du upplever ombord.
Cellen skickar signalen till en annan cell. Signalsubstansen simmar omkring och letar efter rätt ställe på en annan cell (dendriter) där den kan fastna. Det stället kallas receptor. Rätt substans måste hitta rätt receptor för att fastna, som nyckeln i ett lås. När den fastnar öppnar sig jonkanalen i den andra cellen.
Men om signalsubstansen inte hittar något ställe att fastna på, då måste vi rensa synapsen (mellanrummet mellan cellerna) på överflödiga substanser och då kan enzymer komma och förstöra de överflödiga substanserna. Det finns de som anser att äventyrare kan ha för många enzymer som förstör signalsubstanserna för snabbt och då måste kroppen se till att göra mycket äventyrliga saker så att man pumpar ut mycket signalsubstanser så att det blir lagom.
En del mediciner kan också förstöra de överflödiga substanserna, men en del åker hem igen från stället de kom ifrån och det är ju egentligen bäst för kroppen för det tar minst energi. Men ibland kan man vilja försöka hindra att signalsubstanserna, till exempel serotonin, kan åka hem igen utan de får vara kvar längre och försöka hitta en receptor, ett ställe att landa på. Då finns det ju större chans att den hittar en receptor eftersom det inte går att åka tillbaka så snabbt. Om det finns sjukdomar med för låg halt av serotonin som till exempel depressioner, så kan ett SSRI preparat (Seretonin Selectiv Reuptake Inhibitor) hjälpa till att förstärka effekten av seretonin som man har eftersom seretonin stannar ute längre utan att åka tillbaka och kan skicka signalen vidare.
Den signal som cellen skickar vidare är gjord av:
Acetylkolin – som är viktigt för muskler och minne. Det finns tex. acetylkolin i hippocampus som bildar nya minnen.
Gaba är också viktigt för musklerna, den gör minusladdning i cellen som hämmar och kontrollerar musklernas rörelser. Den är också ångestdämpande.
Endorfin ger en smärtstillande effekt, och man mår bra av dem. Fysisk träning aktiverar endorfin, eftersom det hjälper till så att man inte ska känna smärta när man anstränger musklerna. Men endorfin är beroendeframkallande.
Serotonin finns det inte så mycket av i hjärnan, så därför får man vara rädd om det man har! Inga kraftiga stötar mot huvudet som förstör de nervceller där serotoninet finns. Serotonin påverkar sömn, vakenhet, aptit och aggressivitet. Depressioner kan bero på för lite serotonin.
Noradrenalin påverkar humöret så att man blir aktiv och sätter igång.